Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets tolfte möte tog vi del av Jacques Lacans text ”Aggressiveness in psychoanalysis” och satte den i relation till våra kliniska erfarenheter. Spegelstadiet, liksom narcissismen, blev åter igen en viktig utgångspunkt för diskussionen. Den första identifikationen med sin egen spegelbild är också en identifikation med en rival, ett mönster som går … Fortsätt läsa Möte 12: Aggressivitet →
Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets elfte möte tog vi del av Jacques Lacans text ”Spegelstadiet” och satte den i relation till våra kliniska erfarenheter. Teorin om spegelstadiet är en av hörnstenarna i Lacans arbete och hans text stimulerade till en intensiv diskussion. Spegelstadiet anses vara Jacques Lacans första betydande bidrag till den psykoanalytiska teoribildningen och … Fortsätt läsa Möte 11: Spegelstadiet →
Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets tionde möte tog vi del av Jacques Lacans text ”Talets och språkets funktion och fält i psykoanalysen” och satte den i relation till våra kliniska erfarenheter. Texten som är både vacker och poetisk behandlar bland mycket annat det tomma och det fulla talet, och det var där vi kom att … Fortsätt läsa Möte 10: Tal och språk i psykoanalysen →
Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets nionde möte tog vi del av Jacques Lacans text ”Bokstavens instans i det omedvetna – eller förnuftet sedan Freud” och satte den i relation till våra kliniska erfarenheter. Vi undersökte metaforen och hur den känns igen och hur den kan tydas i den kliniska erfarenheten. Vi undersökte även egenskaperna hos språkets … Fortsätt läsa Möte 9: Bokstavens instans i det omedvetna →
Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets åttonde möte tog vi del av Jacques Lacans text ”The Direction of the Treatment and the Principles of Its Power” och satte den i relation till våra kliniska erfarenheter. Framför allt kom överföringen och tolkningen att undersökas och diskuteras. En idé som Lacan för fram är att det inte finns … Fortsätt läsa Möte 8: Behandlingen och principerna för dess verkan →
Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets sjunde möte tog vi del av Jacques Lacans text ”Variationer i standardbehandlingen” och satte den i relation till våra kliniska erfarenheter. Lacan lyfter fram talet som en konstitutiv process, talaren förändras när han/hon talar till en annan. Emfas på motöverföring tenderar att luta sig mot en kommunikationsmodell där A påverkar B … Fortsätt läsa Möte 7: Variationer i standardbehandlingen →
Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets sjätte möte undersöktes syfte och målsättningen med den psykoanalytiska behandlingen. När patienten kommer i neurosbehandling är han/hon konstituerad i relation till krav, vilket både innefattar krav på behandlingen och behandlaren liksom krav om att behandlaren ställer krav på patienten – ”säg mig bara vad jag ska göra!” Genom att inte svara på … Fortsätt läsa Möte 6: Bortom neurosen →
Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets femte möte undersöktes perversionen både som handling och personlighetsstruktur. Flera kliniska fallfragment presenterades. Några av de frågeställningar som undersöktes var likheter och skillnader mellan perversionens struktur enligt Lacan och borderline personlighetsorganisation enligt Kernberg. Vi undersökte den perversa erfarenheten av att den andres gränser snarare är ett utryck för dennes begär … Fortsätt läsa Möte 5: Perversionen →
Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets fjärde möte undersöktes det omedvetna som begrepp och kliniskt fenomen. Det bortträngda och det bortträngdas återkomst, hur det omedvetna kan manifestera sig i olika personlighetsstrukturer (om nu någon annan struktur än den neurotiska kan sägas ha ett bortträngt omedvetet) och behandlingen av Tomas Quick/Sture Bergvall diskuterades. Flera andra kliniska fenomen blandade sig […]
Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets tredje möte undersöktes neurosen som personlighetsstruktur samt seminariedeltagarnas egna erfarenheter av att igenkänna och arbeta med neurosens problematik. En viktig fråga som avhandlades var hur symptomet relaterar till strukturen. Stor vikt lades vid vinjetter av hysteri och tvångsmässiga personligheter i den kliniska erfarenheten. Vi beslutade också att öppna upp seminariet […]