Sharp Objects – en emotionsfokuserad betraktelse över en fiktiv terapiprocess 2


Text av Daniel Sykes

Sharp Objects

– en emotionsfokuserad betraktelse över en fiktiv terapiprocess

I sina texter om konst och litteratur återkommer psykoanalysens fader Sigmund Freud till sin förundran över skönlitterära författares intuitiva förmåga att förstå och beskriva människans inre psykologiska verklighet – en kunskap som tagit honom själv ett helt liv av forskning att tillägna sig (Freud, 2007). Men bortom sin beundran så pekar Freud här på något betydelsefullt. Att den fiktiva verkligheten ibland är en bättre utgångspunkt för att förstå det mänskliga psyket än den kliniska ”verkliga” verkligheten. 

Den amerikanska TV-serien Sharp Objects (HBO, 2018) kretsar kring tidningsjournalisten Camille Preaker och hennes kamp med allvarliga alkoholproblem och djupa depressiva svängningar. Camilles chefredaktör Frank Curry ser och oroar sig för hennes mående och funderar tillsammans med sin hustru på hur han bäst ska kunna stödja henne. När två tonårsflickor, genom grovt våld, brutalt mördas i Camilles hemstad Wind Gap väljer Frank att skicka henne dit för att skriva en artikelserie om den tragiska händelsen. Med vetskapen att Camille flytt från minnen kopplade till uppväxten och att dessa hör samman med hennes nuvarande lidande, hoppas Frank att denna resa ska innebära en chans för Camille att bearbeta och ta itu med de demoner från det förflutna som hon bär på. Uppdraget som Camille skickas iväg på blir så att säga början på en terapeutisk resa där hon konfronteras med de plågsamma känslomässiga minnen som hon hittills försökt fly ifrån.  

Den Emotionsfokuserade terapin (EFT) – med den kanadensiske psykologen och forskaren Leslie Greenberg som upphovsman – har sin grund i den humanistiska psykologin och gestaltterapin. EFT som klinisk metod tar sin utgångspunkt i psykoterapiforskning och studier om förändringsprocesser i terapi. Inom EFT utgår man från att känslor är avgörande för människans välbefinnande och fungerande genom att dessa ger oss information om våra behov, värderingar och livsmål. Känslolivet fungerar på så vis som en inre kompass som kan hjälpa oss att navigera i den riktning vi behöver. När vi av olika anledningar inte lyckas använda våra känslor för att orientera oss i tillvaron kan vi fastna i smärtsamma symptom och tappa bort förmågan att ta hänsyn till våra grundläggande emotionella behov. Målsättningen i EFT är därför att ge den som genomgår terapi ökad förmåga att komma i kontakt med och förstå sina känslor, hantera känslomässiga problem och genom detta på ett flexibelt och mer tillfredsställande sätt möta den inre och yttre verkligheten (Stiegler, 2016).

Primära, sekundära, adaptiva och maladaptiva emotionella reaktioner

Inom den Emotionsfokuserade terapin skiljer man mellan olika typer av känslomässiga reaktioner (Greenberg, 2015). En omedelbar känslomässig respons, direkt kopplad till det som utlöst den, betecknas som en primär emotion. Den primära emotionella responsen är i grunden ändamålsenlig och hjälper oss att snabbare navigera i verklighetens komplexitet: till exempel att ett skolbarn skäms när någon ur det populära gänget säger att hans eller hennes jacka är ful (att reagera med skam när någon med hög social status kommer med kritik är en i grunden adaptiv reaktion då den syftar till att påverka oss till att en anpassning efter vår grupps normer). 

”Primary emotions are people´s core gut responses to situations. They are our first, fundamental, most immediate visceral responses, and they can be either adaptive or maladaptive.” (Greenberg, 2015, s 74)

Men inte alla primära emotioner är till hjälp för oss. En del av dem är istället reaktioner på smärtsamma eller traumatiska erfarenheter som vi inte kunnat hantera och som inom EFT benämns primära maladaptiva emotioner. Om vi utgår från det ovan nämnda exemplet så kommer den som ständigt blir utsatt för sådan kritik att forma en självbild präglad av ett primärt maladaptivt emotionellt reaktionsmönster. 

”Primary maladaptive emotions are also a person´s first automatic emotional response to a situation, bur they are more a reflection of passed unresolved issues than reactions to the present situation. They often are based on traumatic learning (Greenberg & Paivio, 1997) often due to failures early on in the dyadic regulation of affect (Schore, 2003; Stern, 1985). […] They once represented an attempt at optimal adaption to aversive circumstances, bur as circumstances have changed, they are no longer adaptive. (Greenberg, 2015, s 74-75).  

Skälet till att primära maladaptiva emotioner får en så central plats i vårt minnessystem är att hindra oss från att åter försätta oss i liknande smärtsamma situationer. Konsekvensen blir dock inte särskilt konstruktiv eftersom vi genom detta ständigt påminns om det smärtsamma eller traumatiska när nya situationer triggar den maladaptiva primära emotionen. Och för att hantera detta skapas ytterligare en nivå av psykologiskt skydd, de sekundära emotionella reaktionerna. 

Sekundära emotioner betecknar de känslomässiga reaktioner som sker för att hantera eller beskydda oss från smärtsamma primära maladaptiva emotioner. I exemplet ovan skulle man kunna tänka sig att personen till exempel reagerar med aggressionsutbrott för att slippa känna det plågsamma i att skämmas. Problemet med detta är att den primära känslan (skam) blir dold både för personen själv och för omgivningen och att man tappar kontakten med det tillhörande behovet (att känna sig accepterad av gruppen) som skulle kunna förändra det maladaptiva emotionella reaktionsmönstret. De sekundära emotionella reaktionsmönstren bildar också grunden till de symptom – till exempel ångest och depression – som ofta framträder vid psykiska svårigheter. 

Sekundära känslomässiga strategier – drickande, självskadebeteende och andra symptom

När vi träder in i TV-serien Sharp Objects möter vi i Camille en kvinna som helt givit upp hoppet. Hon brottas med ständig ångest och en depression som dämpas med ett omfattande intag av alkoholhaltiga drycker. Camilles lägenhet andas av melankolisk uppgivenhet och det enda som tycks få henne ur sängen är arbetet som skrivande journalist på The St. Louise Chronicle, ett arbete som hon genom sin destruktivitet dessutom riskerar att förlora. 

Vi förstår tidigt att Camille förföljs av traumatiska erfarenheter från det förflutna. Minnena kretsar kring den yngre systerns sjukdom och död och den därtill hörande känslan av att i moderns ögon aldrig kunna mäta sig med den avlidne systern. Camilles ungdomstid präglades av ett destruktivt självskadande som lämnat synliga ärr över hela hennes kropp (i form av inristade ord, ibland av tydligt självhatisk karaktär). Förutom den smärtsamt problematiska relationen till modern antyds det att Camille utsatts för en gruppvåldtäkt som bidragit till det självförakt som nu präglar henne som vuxen.

De symptom vi här möter, bär alla den sekundära emotionens kännetecken. Förutom deras tydligt självdestruktiva karaktär så präglas de även av sin förlorade koppling till Camilles grundläggande känslomässiga behov. Deras funktion är istället att hjälpa henne fly undan eller slippa konfronteras med de minnen som är alltför smärtsamma för Camille att möta. På så vis fungerar de som skydd, men till priset av en avskuren kontakt med de känslor och behov som kunde åstadkomma en verklig läkning av hennes trauman från det förflutna. 

De primära maladaptiva reaktionerna – att möta såren från det förflutna

När Camille återvänder till platsen hon växt upp på konfronteras hon omedelbart med sitt förflutna. Wind Gap är en liten landsbygdsort med stora klasskillnader och omfattande social kontroll, där de flesta, till skillnad från Camille, stannat kvar för att leva sina liv. Hon möter sina avundsjuka väninnor från barndomen, stöter ihop med en man som förgripit sig på henne under tonåren och känner äckel inför de trångsynta sociala normer som präglar hennes hemstad. Den mest plågsamma konfrontationen är dock den med modern och Camilles barndomshem. I moderns värld har tiden stått still och mötet med Camille rubbar omedelbart hennes snäva bild av verkligheten. Modern försöker därför genom nedlåtande och förmanande påtryckningar påverka Camille till att inordna sig i den klaustrofobiska värld som är hennes. Camille reagerar till en början med sina invanda sekundära känslomässiga reaktioner. Hennes drickande eskalerar och hon fastnar i en självömkande och destruktiv ilska. I detta tillstånd försöker hon helt ta avstånd från sitt förflutna, vilket i serien symboliseras i att hon dras till en av de få personer som inte kommer från Wind Gap, den från Kansas city inkallade poliskommissarien Richard Willis. 

Men allteftersom Camilles engagemang i de ouppklarade morden ökar, och där stödet av hennes faderligt omtänksamme redaktör Frank spelar en stor roll, så börjar något inom henne att sättas i rörelse. Gradvis närmar sig Camille sina smärtsamma erfarenheter från det förflutna. Hon besöker det jaktskjul där gruppvåldtäkten hon utsattes för ägde rum. Och hon närmar sig och börjar försöka lära känna sin halvsyster, den 13-åriga Amma. I en scen där modern, inför en festlighet, tvingat Camille till en klädboutique för att införskaffa mer representativa kläder än de svarta jeans och långärmade tröjor hon ständigt bär, sker den avgörande konfrontationen med det primära maladaptiva såret. I ett försöka att tvinga Camille in i den klädkod som passar familjens normer tas hennes egna kläder ifrån henne och Camille lämnas i provrummet endast iklädd BH och trosor. I en blandning av panik och raseri rusar hon ut och blottar sin av ärr täckta kropp för modern och halvsystern. I detta ögonblick möter Camille djupet av den skam och rädsla hon ständigt burit inom sig. Hon konfronteras med dessa känslor i sin nakna och brutala sanning. 

De primära maladaptiva känslor som Camille hela sitt vuxna liv försökt att fly ifrån handlar alltså om en djupgående rädsla och skam. Och det är inte svårt att leva sig in i önskan att slippa konfronteras med dessa minnen och den förintande känsla som präglar dem. Men enligt EFT så är detta smärtsamma möte med de primära maladaptiva emotionerna helt avgörande för att en positiv förändring ska kunna komma till stånd, eftersom det är just dessa plågsamma känslor leder vägen till det som kan ta en människa ur symptomen. 

De primära adaptiva känslorna och behoven – att få kontakt med det nödvändiga

Efter denna nyckelscen sker en tydlig förändring hos Camille. Hennes drickande minskar och hon fokuserar på att finna sanningen både om hennes egen livshistoria och bakom de mord som skett i Wind Gap. Hon söker upp olika personer för att få svar på frågor som många, inklusive polisen, tycks vilja dölja. Och i detta sökande får hon tillbaka något av sin livslust och energi. Hon vågar konfrontera vidden av moderns galenskap och svek och ser till att dennes livslögn uppdagas.  

I ett av de sista avsnitten av Sharp Objects sker ett djupt och intimt möte mellan Camille och en för de brutala morden oskyldigt anklagad ung man. På ett hotellrum vågar Camille för första gången i sitt liv frivilligt blotta sin nakna kropp för en annan och ta emot hur denne andre visar att han accepterar Camille som hon är. 

Så endast när hon vågar konfrontera sin skam och sin rädsla får Camille kontakt med sina djupt mänskliga behov av att känna sig accepterad och trygg. Början till läkning sker nämligen först när en människa når längst ner till botten av sin smärta. Men när hon eller han nått dit brukar det visa sig att de fasansfulla demonerna inte längre är fullt så skrämmande som de förut verkade vara.


Daniel Sykes

Legitimerad psykolog och psykoterapeut, verksam vid egen mottagning i Göteborg. Skriver regelbundet artiklar inom det psykoterapeutiska fältet. Hemsida: www.danielsykes.se, e-post: sykes.psykologmottagning@gmail.com


Referenser

Freud, S. (2007). Konst & litteratur. Samlade skrifter vol. XI. Stockholm: Natur och kultur.

Greenberg, L. (2015). Emotion focused therapy. Coaching clients to work through their feelings. (second ed.). Washington DC: American Psychological Association.

Stiegler, J R. (2016). Emotionsfokuserad terapi – att förstå och förändra känslor. Lund: Studentlitteratur. 


Foto: Tina Jonsson


Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

2 tankar om “Sharp Objects – en emotionsfokuserad betraktelse över en fiktiv terapiprocess

  • Zana Westerberg

    Tack för din fina sammanfattning av vad EFT handlar om samt att du tar upp primära och sekundära känslor!
    Jag har blivit certifierad EFT terapeut 2012. Sen dess har jag sällan fått läsa liknande inlägg som din.
    Följer gärna!

  • Fredrik S

    Det råder ingen tvekan om att känsloarbete spelar en klart större roll i läkningsprocessen än vad vi blivit lärda, vilket en mycket bra livscoach lärde mig för några veckor sedan (För er som är intresserade vem det var: https://www.lifecoachstockholm.se/). Sista meningen ”början till läkning sker nämligen först när en människa når längst ner till botten av sin smärta” tycker jag för övrigt var otroligt kraftfull och träffade hjärtats sanning. Önskar att vi i vårt samhälle kunde gräva djupare i våra känsloregister, men det kommer väl mer av det längre fram skulle jag tro.