Text av Daniel Sykes

Att låta sig (be)röras av känslorna

– några nedslag i mitt möte med den Emotionsfokuserade terapin

Den Emotionsfokuserade terapin (EFT) utarbetades i mitten av 1980-talet av den kanadensiske psykologen och forskaren Dr Leslie Greenberg och hans medarbetare. I en tidigare artikel gjorde min kollega och jag ett försök att på en akademisk nivå beskriva några av denna terapimetods grundläggande antaganden om psykiska svårigheter och psykologisk förändring[1]. För att fånga en mer vardagsnära nivå av EFT har jag i denna text för avsikt att ge en mer personligt färgad betraktelse. 

Kommer jag någonsin att slå mig till ro i den snårskog som det psykoterapeutiska landskapet är uppbyggt av? Under många år hoppades jag att så skulle bli fallet, men ju längre tiden går desto mer tveksam blir jag. För mig tycks den psykoterapeutiska resan nämligen aldrig ta slut. Stunder av trygg förtröstan i det terapeutiska arbete jag utför övergår ofrånkomligen i perioder av osäkerhet, tvivel och en önskan att förstå mer. Den psykodynamiska teorin och praktiken kommer alltid att vara min grund – det var ju där allt började för mig. Men jag har ändå aldrig lyckats känna mig helt tillfreds i denna enda skolbildning. Alltid haft en aversion mot det dogmatiska försvarandet av en sann tro. Det är därför inte särskilt förvånande att jag i mitt psykoterapeutiska arbete sökt mig till andra tanketraditioner, både inom psykologin och utanför den. Jag har till exempel förälskat mig i den kulturkritiska sociologin, känt djup samhörighet med den existentiella psykoterapin, låtit mitt intellekt stimuleras av den franska psykoanalysen – min uppräkning skulle kunna fortsätta. 

Och så kom jag för några år sedan att börja intressera mig för den Emotionsfokuserade terapin, en psykoterapeutisk riktning som tidigare helt gått mig förbi. Dess grundare Leslie Greenberg hade visserligen synts i videoinspelade metoddemonstrationer jag tagit del av under några utbildningar i psykodynamisk affektfokuserad terapi, men då enbart för att belysa denna metods koncept och tekniker. Något hos denne vänlige och inkännande terapeut lockade mig dock att ta reda på mer om den gren av psykoterapi som han varit drivande i att utarbeta. Och min psykoterapeutiska resa fick således en ny destination.  

På så vis kom det sig att jag 2019 deltog i den första officiella EFT-utbildningen som anordnats i Sverige. En grupp bestående av tio psykologer från olika delar av landet tillbringade under detta år tolv intensiva heldagar tillsammans, med den gemensamma drivkraften att lära oss så mycket som möjligt om denna psykoterapeutiska riktning. Och eftersom metoden är såpass okänd i den svenska psykoterapimiljön vill jag gärna dela med mig av något från mitt personliga möte med den Emotionsfokuserade terapin.  

Känslorna behöver aktiveras

Är det tillräckligt att tala om känslor för att skapa förändring i psykoterapi? Enligt EFT är svaret på denna fråga ett entydigt NEJ. För att psykoterapeutisk förändring ska bli möjlig behöver känslorna nämligen vara aktiva. Det är inte tillräckligt att på distans tala om och på så vis förstå sina känslomässiga reaktioner. Och som emotionsfokuserad terapeut arbetar man därför på olika sätt med att underlätta för klienten att faktiskt ha känslor under terapisamtalen. 

Efter en första utbildningsdag där vi bjöds på några av de centrala begreppen och modellerna inom EFT blev vi utan större förvarning inkastade i praktiska övningar. Till skillnad från många andra utbildningar jag deltagit i handlade det denna gång inte om rollspel av uppdiktade kliniska fall, utan om att använda våra egna verkliga erfarenheter. I övningar där vi turades om att inta rollen som terapeut respektive klient, ombads vi i klientrollen att ta upp våra egna känslomässiga svårigheter och låsningar. Den Emotionsfokuserade terapin utgår nämligen från att känslomässiga reaktioner måste vara på riktigt. Att rollspela känslor är helt enkelt inte det samma som att ha en verklig känslomässig reaktion. 

Så därför sitter jag här – tillsammans med en grupp människor jag knappt känner – och talar om min ångest och skam över att ha misslyckats vid ett föredrag jag hållit och hur bilden av min pappas kritiska ansikte dyker upp i mitt inre. Jag ombeds inte förklara eller tankemässigt förstå det jag upplever, utan att fokusera på hur det känns i mig när jag talar om detta. Jag översköljs av ett kroppsligt och känslomässigt obehag som nästan slår mig ur stolen jag sitter i!

Känslorna behöver upplevas 

Men inom den Emotionsfokuserade terapin anser man inte att det är nog att känslor aktiveras. För att förändring ska bli möjligt behöver klienten även uppleva de känslor som aktiverats. 

Med hjälp av terapeuten och Dr Greenberg som handledare coachas jag till att beskriva vad som pågår inom mig. Tålmodigt prövar jag ord och metaforer för att fånga det som händer i min kropp. ”Det känns som en anspänning i magen som strålar ut i armar och ben…och mina käkar är hårt sammanbitna…och ögonen känns vidöppna…”

Känslorna behöver tillåtas att existera

Men inte heller detta är tillräckligt för att förändring ska komma till stånd. Klienten behöver även stödjas i den ibland svåra uppgiften att tillåta sig att ha eller stå ut med de känslor som han eller hon upplever och gradvis blir medveten om. Den naturliga impulsen är nämligen många gånger att fly från det som känns smärtsamt, något som inom EFT ofta faller under det som benämns självavbrytande. 

Mina händer är knutna. En varm känsla strålar från magen och bröstet ut i armarna. Men plötsligt förändras känslan. All kraft försvinner ur mig på bråkdelen av en sekund. Armar och ben känns skakiga och lealösa. En klump i magen växer sig allt större. Terapeuten följer mig i denna känslomässiga skiftning. Jag placeras i en annan stol och ombeds att gestalta den. ”Hur gjorde du dig själv energilös? Hur skapar du den där klumpen i magen? Aha, genom en hotfull blick och en skrämmande röst. Okej, testa att göra det mot dig själv, så får vi se vad som händer”.

Inom EFT anser man att en central nyckel till förändring ligger i att låta det man benämner adaptiva emotioner transformera de maladaptiva känslomässiga strategier en människa format under livet[2]. Vad menas egentligen med det? När vi människor försöker hantera livets påfrestningar tvingas vi oundvikligen att kompromissa med våra känslomässiga behov. Detta medför att vi formar defensiva reaktionsmönster som senare i livet begränsar vår möjlighet att tillfredsställa dessa grundläggande känslomässiga behov. Sådana så kallade maladaptiva mönster är mycket svårföränderliga och robusta. Och för att möjliggöra förändring av dem, behöver de ursprungliga smärtsamma känsloreaktioner som ligger bakom dem återaktiveras. Först i känslomässigt aktiverat tillstånd är de maladaptiva strategierna mottagliga för förändring, eftersom det då är möjligt att komma i kontakt med de bakomliggande otillfredsställda behoven. Och genom att i detta tillstånd aktivera mer ändamålsenliga (adaptiva) emotioner möjliggörs nya sätt att möta dessa behov. 

Gradvis följer och leder terapeuten mig genom den känslomässiga process som medför att ilskan som var på väg att blossa upp inom mig förvandlas till rädsla. Och sakta gör detta ilskan tydligare. ”Jag är arg på dig! Du ställer orimliga krav! Och när jag blir arg så står du inte ut med det utan blir kränkt. Din sarkastiska ilska skrämmer mig och får mig att skämmas. Som när du kallade mig för en NOLLA med en så nedlåtande röst. Fattar du inte att jag bara kröp in i mig själv och gömde mig där med allt mitt självförakt och min ilska?”’

Meningsskapande måste ta sin utgångspunkt i de upplevda känslorna – inte i det rationella tänkandet

När känslorna väl aktiverats, upplevts och tillåtits att existera menar man inom EFT att de även behöver ges språklig, narrativ mening. Men denna mening måste växa ur de upplevda känslorna och inte konstrueras av det rationella tänkandet. Om meningen skapas av intellektet sker enligt EFT istället den typ av självdistansering som kan ha givit upphov till symptomen och lidandet från första början. Men en språkligt formulerad betydelse som växer ur de upplevda känslorna bidrar istället till den process som är nödvändig för att förändra lidandet och göra det hanterbart. 

”Det var inte min avsikt att skrämma dig. Jag förstod inte. Visst blev jag besviken när du valde en väg som var så långt ifrån min egen. Men jag menade inte att skrämma dig. Jag vet ju egentligen hur det känns att inte vara förstådd av sin pappa. Så har jag också känt…”. Jag leds nu i att hålla en dialog med min inre föreställning av min pappa. Jag växlar mellan att uttrycka min bild av honom respektive hur jag själv upplevt detta. Och allt gestaltas symboliskt genom att jag flyttar mig mellan uppställda stolar som representerar min far respektive mig själv.   

Känslorna och den personliga mening som skapas ur dessa behöver ge upphov till förändrad kunskap om en själv

Så det som började med en för mig typisk självkritik kring att ha gjort bort mig under ett föredrag, verkar ha djupa rötter förankrade i hur jag upplevt att min pappa betraktat mig. Och att jag fortfarande idag, 48 år gammal, kan känna en förlamande rädsla när han dyker upp med sin kritiska blick i mitt inre. Men också att det finns en öppning till försoning. Att han kanske också burit på smärtan av att inte ha blivit sedd av sin far. Att vi kanske är ganska lika han och jag. 

Och denna sorts starka känslomässiga processer delade vi som gick utbildningen i Emotionsfokuserad terapi med varandra. Jag fick privilegiet att vara med i att hjälpa några av mina kurskamrater till att få kontakt med och bearbeta sina smärtsamma känslomässiga sår och bevittna hur andra blev hjälpta till detsamma. Och även om jag förstår att några av er som läser detta kanske tänker att det låter alltför utelämnande, ja rentav skrämmande, så var det inte så jag upplevde det. Att lära sig en terapimetod på detta sätt väckte tvärtom mindre inre självkritik och prestationsångest i mig än många andra inlärningssituationer gjort. Kanske beror det på att EFT som metod så mycket genomsyras av Carl Rogers humanistiska grundsyn av unconditional positive regard? Och denna pedagogiska modell gav dessutom en tydligt bättre integration mellan teori och praktik än vad som ofta varit fallet i min utbildningserfarenhet. 

Så – jag återvänder till min inledande fråga – har den Emotionsfokuserade terapin inneburit att jag nått min psykoterapeutiska resas slutdestination? Troligen inte. Det ligger nog inte i min natur att känna mig helt hemma på en plats, i detta fall i en psykoterapeutisk metod. Min pappa flyttade från Los Angeles varma klimat till Sveriges isande kyla, från världens kreativa centrum till dess periferi, från en kultur till en helt annan, från en familj till vår. Och han hittade en plats här genom att aldrig stå still, genom att alltid söka nya utmaningar. Detta ständiga sökande har helt tydligt satt djupa spår i mig, ibland som en plågsam rotlöshet men ofta som en icke sinande källa av nyfikenhet. Jag är fortfarande arg på min pappa för att han inte såg mina behov, men också tacksam över det han givit mig – min rastlösa önskan att se och förstå mer.

Daniel Sykes

Legitimerad psykolog och psykoterapeut, verksam vid egen mottagning i Göteborg. Skriver regelbundet artiklar inom det psykoterapeutiska fältet. Hemsida: www.danielsykes.se, e-post: sykes.psykologmottagning@gmail.com

EFT i Sverige

I början av 2018 startade den i Stockholm verksamma psykologen Vegard Hanken upp den första officiella EFT-organisationen i Sverige, Svenska Institutet för Emotionsfokuserad Terapi, ett initiativ som bland annat hör samman med hans norska bakgrund. Under det senaste decenniet har ett antal norska psykologer haft ett nära samarbete med metodens upphovsman Dr Leslie Greenberg, vilket lett fram till en stor och levande EFT-miljö i Norge. Inom ramen för Norsk Institutt for Emosjonsfokusert Terapi bedrivs idag kliniskt arbete, forskning och utbildning inom EFT och man anordnar just nu en av de mest populära specialistutbildningarna för psykologer i Norge. Svenska Institutet för Emotionsfokuserad Terapi har som målsättning att främja utvecklingen av EFT i Sverige bland annat genom att arrangera utbildningar. 

För den som känner sig nyfiken på emotionsfokuserad terapi påbörjas hösten 2020 en 1-årig grundutbildning i EFT. Denna utbildning är godkänd som 2 specialistkurser inom psykologförbundets specialistordning. 

Mer information om EFT finns på Svenska Institutet för Emotionsfokuserad Terapis hemsida www.sieft.se och på deras Facebooksida. 

Noter

[1] Hanken, V. & Sykes, D. (2019). EFT – att arbeta aktivt med känslor. Publicerad i Psykologtidningen online på http://psykologtidningen.se/2019/03/11/eft-att-arbeta-aktivt-med-kanslor/

[2] Begreppen adaptiv respektive maladaptiv är ursprungligen hämtade från biologin och syftar till en livsforms eller arts förmåga att anpassa sig efter den miljö den befinner sig i. Inom EFT används begreppen i syfte att beskriva en känslomässig reaktions funktion gällande att hjälpa respektive hindra en person i att hantera den verklighet han/hon befinner sig i. Begreppet transformera betyder omforma. 

Bild: detalj ur Marika Holms Landskap, olja på duk 160×190 cm från 2004. Se hela målningen här.