Text av Binnie Kristal-Andersson

Så kan man förstå flyktingar och invandrare

Bilden av Alan Kurdi, ett välklätt litet barn som spolas upp död på en strand, på flykt med sin familj från krig i Syrien nådde världen den 2:a september. Bilden porträtterar den svåra situationen för de människor som under många år tvingas fly från sina länder. Ett dött litet barn på stranden orsakade den plötsliga och spontana generositet som människor visade flyktingar över hela Europa och många andra länder i världen.

Allt kan tas ifrån en människa utom en sak: den sista av mänskliga friheter – för att välja en inställning i någon viss kombination av omständigheter, att välja sin egen väg.

Viktor E. Frankl 1905-1997

Som människa och psykolog som arbetat med flyktingar sedan sjuttiotalet, är jag chockad och lycklig men också i fruktan och ångest. Vi känner till som psykologer och alla andra som studerar och försöker förstå människor att det finns gott och ont i oss alla och hur lätt det kan förvandlas från det ena eller andra. Gränser öppnar och stänger. Hjärtan och sinnen öppnar och stänger.

Vad händer när bilder och nyheter av människor som tvingas fly från krig slutar bombardera våra fridfulla vardagsrum och verkligheten av integrationen sätts in?

År 2000 tog jag doktorsexamen i psykologi med en fallstudieforskning som omfattade många års arbete med flyktingar och invandrare och deras barn. Jag har utformat en psykologisk modell (referensram) och ett sätt att arbeta i psykoterapi och stödarbete med flyktingar, traumatiserade/torterade flyktingar, invandrare och deras barn. En modell som används i många länder.

Den psykologiska modellen

I det nya landet lever flyktingen/invandraren mellan två världar. Han/hon har bytt land och kultur. Språket och sederna är olika. Värderingar, religioner och moralkoder, till och med sättet att tänka kan skilja sig. Han/hon kan se annorlunda ut än invånarna i det nya landet. Hos varje individ tycks en process börja där han/hon jämför sina upplevelser i hemlandet med livet i det nya landet. Han/hon är tvungen att se, minnas, ifrågasätta och jämföra det gamla med det nya. Det är en lång, svår och ibland smärtsam psykologisk process då man kan börja ifrågasätta sig själv och sitt liv, sin livsstil och sina värderingar, och den kan upplevas på olika sätt. Detta medvetna eller omedvetna tillstånd av ifrågasättande kan leda till en positiv utveckling och förändring och en integrering av de två världarna. Men om de båda världarna inte kan kombineras, kan det leda till en identitet som plågas av konflikter och motsägelser.

Individen – antingen det rör sig om en vuxen, en tonåring eller ett barn – som bor i ett nytt land kommer in i en period av frågeställningar betingade av de förändringar han/hon upplever. Dessa frågeställningar rör både enkla och komplicerade sidor av liv och beteende, från att anpassa sig till ett annat klimat till att förstå den inre drivkraften i ett nytt samhälle och en ny kultur. Frågorna tycks infinna sig oberoende av individens hemland eller skälet till att vederbörande invandrat eller sökt asyl. De kommer oberoende av kön eller ålder, etnisk bakgrund eller hudfärg och utan hänsyn till landskap, miljö, kultur och religiöst ursprung. Oavsett språk eller utbildning, socioekonomisk eller politisk bakgrund eller vad han/hon har gått igenom kan en period börja då man inom sig och utåt börjar ställa frågor om de nya förhållandena. Det kan ske medvetet eller omedvetet och kan komma till uttryck eller inte.

Den psykologiska modellen visar en väg att se på och vinna insikt i individens värld. Den är en metod att strukturera och systematisera den inre och yttre världen hos flyktingar, traumatiserade/torterade flyktingar eller invandrare och deras barn genom att beakta hans/hennes tidigare upplevelser i hemlandet och för närvarande i det nya landet, och hur kombinationen av dessa kan påverka hans/hennes nuvarande liv eller svårigheter. Kunskap om referensramen möjliggör förståelse på ett strukturerat sätt av de många och stundom komplicerade olikheterna människor emellan. Samtidigt understryker modellen de universella likheterna mellan mänskliga varelser oavsett bakgrund. Referensramens nyckeldimensioner fokuserar på dessa skillnader, men också på likheter mellan människor.

Referensramen utvecklades genom ett samspel mellan litteraturstudier, empirisk forskning (baserad på klinisk praktik) och kliniska bedömningar av flyktingar, invandrare och deras barn. Referensramens nyckeldimensioner klarnade så småningom och formulerades i etapper under författarens över 25 år av kliniskt arbete, handledning och utbildning rörande flyktingar, traumatiserade och/eller torterade flyktingar, invandrare och deras barn.

Referensramen består av ett antal viktiga nyckeldimensioner, definierade i termerna flykting- /invandrarsituationen och sex aspekter. Aspekterna är: 1. tillvarotillstånden; 2. adaptionscykeln; 3. barndomsupplevelser; 4. relevanta bakgrundsomständigheter; 5. skälet till att individen/familjen sökte asyl eller invandrade; 6. övergångsrelaterade omständigheter.

Varje aspekt har flera komponenter och varje komponent i varje speciell aspekt beskriver en ny faktor. Aspekterna och deras komponenter har inre och yttre följdverkningar på flykting- /invandrarsituationen och individens livssituation. En eller alla dessa kan orsaka, påverka eller komplicera inre och yttre svårigheter och det sätt på vilket problem, konflikter, livskriser och livsförändingar uthärdas och hanteras i det nya landet. Flykting-/invandrarsituationen och referensramens aspekter påverkar individens och familjens anpassning till och sociala omständigheter i det nya landet.

En mycket viktig slutsats av denna forskning är att de personer som under de första åren i sitt liv (enligt psykodynamiska teorier) fått de grundläggande behoven tillfredsställda kan överleva och övervinna de inre och yttre konsekvenserna av att vara flykting/invandrare samt trauman såsom krig, tortyr, fängelse och naturkatastrofer.

Senare har jag letat fram de positiva psykiska och sociala effekter av att vara flykting och invandrare. Något som inte har övervägts eller studerats tillräckligt. I kommande artiklar för Psykodynamiskt forum, vill jag ta upp det samt hur man arbetar i psykodynamiska och andra typer av behandling med flyktingar, invandrare och deras barn. I dessa sammanhang kommer jag också att diskutera ISTDP.

Flykting, Ditt Hem

 

Flykting

 

Vart du än går
finns

 

hav
soluppgång
stenar

 

Vart du än går
tar du
med dig

 

din sorg
din glädje
ditt sökande

 

Ditt hem

–Flykting, Ditt Hem, dikt ur diktsamlingen Flykting (1985) av Binnie Kristal-Andersson.

Här kan du köpa ”Att förstå flyktingar/invandrare och deras barn”

Referenser

Fackböcker

Kristal-Andersson, B. (2000). Psychology of the refugee, the immigrant and their children – development of a conceptual framework and application to psychotherapeutic and related support work. Avhandling (Fil.dr.). Psykologiska institutionen, Lunds universitet.

Kristal-Andersson, B. (2001). Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn – en psykologisk modell Studentlitteratur, Lund.

Kristal-Andersson, B. (2001). Understanding refugees, immigrants and their children – a psychological model Studentlitteratur, Lund.

Kristal-Andersson, B. (2011). Fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Tala med barnen om nr 1 2011. BTJ Förlag, Lund.

Skönlitterära verk och film

Kristal-Andersson, B. (1975). Svenska för invandrare. Dikter. Immigrant-Institutet, Borås.

Kristal-Andersson, B. (1981). Ett annat språk. Dikter. Rabén och Sjögren, Stockholm.

Kristal-Andersson, B. (1984). Hem. Alfabeta, Stockholm.

Kristal-Andersson, B. (1985). Flykting. Dikter. Invandrarförlaget, Borås.

Kristal-Andersson, B. (1985). Akin hittar hem – Ett flyktingbarn berättar. Barnbok och tv-serie. Utbildningsradion, Stockholm.