Jag opponerade nyligen på en examensuppsats på psykologprogrammet. Birgitta Lindén har i en fenomenologisk studie – Meningen med lidandet. Depression och sorgearbetets möjligheter – ställt frågan hur det är möjligt att ta sig ur ett depressivt tillstånd och hur patienter och psykologer uppfattar lidandets innebörder.
Lindéns examensuppsats Meningen med lidandet är en fenomenologisk intervjustudie där åtta psykologer och nio patienter ger sin syn på olika aspekter av att vara i och ta sig ur en depression. Studien utfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide, intervjumaterialet transkriberades och tematiserades. I fokus ligger depressionens innebörd och hur man kommer ur ett depressivt tillstånd. Studien har hög relevans för dem som möter deprimerade patienter i vården.
I uppsatsens inledning beskrivs den ökade psykiska ohälsan under senaste två decennierna, och depressionen beskrivs som lidandet ”urform”. Därefter följer en teoretisk genomgång av olika perspektiv. Psykiatrin och diagnosmanualen DSM-IV följs av olika psykoanalytiska perspektiv: klassisk psykoanalys, objektrelationsteori och fransk psykoanalys. En historisk tillbakablick görs från antiken fram till i dag. Nuet kontrasteras mot tidigare epoker och ses som stadd i förändring: mot ökad individualism, biologism och medikalisering av normalt lidande.
Resultatet av studien är inte direkt omvälvande, men väl tänkvärt. Flera välkända teman gör sig påminda, förluster, aggressivitet, nödvändigheten av att sörja och komma i kontakt med sitt begär. En slutsats är att ”För att finna en väg ur depressionen blir det därför viktigt att komma i kontakt med livets fundamentala frågor.” och att nå acceptans, försoning och finna sin subjektivitet. Lösningen på depressionens problematik antar en närmast existentiell karaktär.
Uppsatsen har flera förtjänster, varför jag väljer att skriva om den. Den har något viktigt att säga till klinikern som behandlar deprimerade patienter. Genom att fokusera på förändringsprocessen kan studien komma till nytta för psykologer, psykoterapeuter och andra behandlare.
Texten är också välskriven, den håller hög kvalité som text betraktat. Detta brukar ju uppfattas som ett viktigt kvalitetstecken inom den kvalitativa forskningsgrenen. Materialet är lätt att ta till sig, spännande och relevant.
Du kan läsa uppsatsen här.