Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets tjugonde möte tog vi del av Jacques Lacans text “Kant med Sade” och satte den i relation till våra kliniska erfarenheter.
Diskussionen kom till stor del att kretsa kring moraliska kontra etiska behandlingsformer. Rådande diskurser inom psykiatri och psykoterapi syftar ju till stor del till en moralisk uppryckning hos patienterna snarare än att ”fostra Eros” eller skapa möjlighet att erkänna och ta ansvar för sitt begär.
Lämna ett svar