Stockholms kliniska seminarium. Under seminariets sextonde möte tog vi del av Jacques Lacans text “Remarks on Daniel Lagache´s Presentation: ”Psychoanalysis and Personality Structure” och satte den i relation till våra kliniska erfarenheter.
Många av tankegångarna går igen från andra texter. Lacan vänder sig emot idén att personligheten skulle kunna utgöra en totalitet på annat sätt än i det imaginära. Behandlingen syftar ju också, åtminstone behandling av neurotiker, till att bryta upp personligheten och låta subjektet träda fram i sprickorna hos självet / jaget / personligheten.
Det finns en fundamental asymmetri hos personlighetens olika delar. Jagidealet som Lacan placerar i det symboliska, bestående av internaliserade signifianter med det inskrivna idealet att bli som pappa, kontrasteras mot idealjaget, bestående av imaginära identifikationer innefattandes fantasin att redan vara bättre än pappa.
Lämna ett svar